Livet med 6 barn födda inom 7 år!

Säg titeln VD eller Verkställande Direktör. Jag vet inte vad du ser framför dig, men jag ser en äldre herre i kostym. Kanske är det för att jag jobbat på hotell i många år och för att det mest är VD:ar för stora börsföretag man ser på tv i Nyheterna.

Jag har tills alldeles nyligen varit en VD i pyjamas! Jo, det är sant. Eftersom vi drivit företaget hemifrån har det inte alltid varit så noga med vad man har på sig och ibland har det varit så stressigt att man glömt att byta byxor. Nu har vi flyttat företaget till andra lokaler med Lagershop och dagligen kommer det försäljare och kunder och då går det förstås inte an att gå runt i pyjamasbrallor.

Igår tyckte jag att lastbilschauffören som hämtat ordrarna från shopen tittade lite roat på mig, Medan han pratade och frågade om bebisen (vår 3 veckor gamla son) tittade han mot min mage ett par gånger och jag tänkte att han kollar hur mycket mage som finns kvar eftersom han senaste tiden bara sett mig gravid med jättemage. Först ett par timmar senare förstod jag vad som roade honom så. Jag hade glömt att dra upp gylfen på jeansen! Just en snygg VD, men typiskt mig .

Lillen har hunnit bli 3 veckor och snacka om att jag känner mig som en Duracellkanin när alla barnen är hemma. Att de älskar sin lillebror går inte att ta miste på. Så fort de får tillfälle är de på honom och kramar, pussar, sjunger och nyper - mer eller mindre hårt beroende på vilket syskon som vill visa sin kärlek. Då gäller det att jag står bredvid och ser att allt går mjukt till. Direkt jag vänder ryggen till är det något annat syskon där, så jag springer mest fram och tillbaka i en väldig fart till hans babykorg. Att han blir älskad och kramad av många kan man lugnt säga.

Att det är skillnad på folk och folk blir man medveten om varje dag. Medan lillebror blir kramad och pussad mer än han vill, blev jag idag bespottad av 2-åringen när jag låg och torkade kiss från toagolvet. Då kunde man verkligen tänka sig in hur Askungen måste ha känt sig . Det är tacksamt att vara förälder.......... .

Snart dax att se Familjen Annorlunda. Barnens favoritprogram. Undrar just varför.....? Kan det bero på att de tycker att det är kul att se fler som är så många i familjen.

Tänk vad tiden går fort. Vår lille Kille är redan 2 veckor och 2 dagar och idag kom tårarna. Fastän jag har många barn och ganska tätt så kommer jag inte ihåg hur länge det dröjer innan bebisar gråter. Vet inte ens om det är olika, men jag kommer i alla fall inte ihåg att jag kände mig så "blödig" när jag såg tårarna tränga fram i ögonvrån på min minsta.

För övrigt kommer jag att byta namn på min blogg till Livet med 6 barn födda inom 7 år eftersom det numera stämmer bättre in.

Nyårsafton 2009 gick i familjens tecken. Trots det kunde jag inte låta bli att småle för att det dock påminde mig om tiden då jag inte hade barn och var ute i svängen och festade. Nyårsafton med vår stora familj innehöll nog nästan alla ingredienser eller vad sägs om:

Slagsmål: Eftermiddagen tillbringade vi på Leos Lekland (när de 3 äldsta barnen (7-åringarna och 5-åringen) kom och hämtade mig och sa att det var ett galet barn som stod bland det stora bollarna och vägrade låta dem komma in och leka för han skulle stå där själv och bygga torn med bollarna. När jag kom  dit så stod han redo med knytnävarna för han hade bestämt sig för att vara själv  där..... Något slagsmål blev  det dock aldrig då det var 5 mot 1.

Dans med inslag av  Luftgitarr: Kom ihåg att vi hade glömt dansa runt granen på julafton, så det blev en blandning med julsånger, dansband och sent 80-tal.

Nakna killar med Partyhatt: Småkillarna blev svettiga i Nyårsdansen och kläderna rök.. Partyhatten satt doxk käckt på huvudet..

Blandning av Diverse Drycker & Bubbel: Vi blandade friskt med CocaCola, Fanta, Sprite och till barnens förtjusning fick  de 2 sugrör att göra bubblor med i läsken.

Snuskprat & Förtroligt: Mitt under Scooby Doo Kids frågade sonen (7 år) mig något som fick mig att nästan sätta Coca-Cola in halsen. Apropå ingenting sa han:

-Mamma, visst är det äckligt att knulla?

-Vem är det som säger såna ord? frågade jag

Tystnad. -Är det ett fult ord?

Jag: - Ja, det finns finare ord för det. Vet du vad det är?

-Ja, det är när en pojke tar fram sin snopp och flickan fram sin snippa och sedan sätter de ihop dem.

Jag (som inte ens har berättat hur barn blir till utan säger att vi ska låna en bok på bibblan om det):  - Eeeh, vem är det som har berättat det?

- X (En klasskompis som har flera storasyskon och som också gladeligen lärde honom det viktiga ordet Fuck You). Jag ser riktigt framför mig hur kul hans storasyskon tycker att det är att lära sin lillebror dessa ord.

Raketer: Ett måste, men ett eländigt ont visade sig för 2-åringen och jag missade allt eftersom yngstingen var hemskt ledsen och hungrig.

Glaskross: Jag som inte kunde hålla ordning på mitt glas och den viftades ner med en handduk - glaset krossades som en bilruta i massa små.

Slocknad före 12-slaget: Inte jag (otroligt nog), men alla andra utom sonen (snart 4 år) och maken.

Gott Nytt År på er alla !

Så kom den då till slut, bebben hela familjen väntat på. 4 dagar över tiden, mitt i en fruktansvärd snöstorm med -14 grader, på sin farfars dödsdag och på femårsdagen av tsunamin.

Värkarna började på eftermiddagen och jag kände att nu blir det nog inatt. Eftersom det var hemskt snöoväder åkte vi in när det var ca 5 minuter mellan värkarna och det var i alldeles lagom tid för väl på lasarettet såg vi att vi hade glömt motorvärmarsladden - tur det fanns nya att köpa på bensinstationerna och det hann vi också med innan vi kom in på BB.

Trodde att jag skulle hinna gå runt lite på avdelningen och även hinna duscha varmt som smärtlindring,´men när allt var kollat med CTG kurva (är det så det heter?) , papper, inskrivning (maken hittade vare sig mitt körkort, min patientbricka eller några papper) mm mm  hade jag sådana värkar att jag aldrig skulle ha tänkt mig att stiga upp.

Under denna förlossning hade jag mycket mindre ont än under mina tidigare förlossningar. Jag tror att barnmorskorna snålat med Lustgasen tidigare! Men den här gången försäkrade jag mig om att den var på max under slutskedet. Hade inte ´kunnat tänka mig en bättre förlossning  om jag får säga det själv. Känns lite kul eftersom det även var min sista!

Nu sitter jag då här på min hemorrojdklädda bak, med värkande kropp, ganska trött (barnen har fortfarande inte landat efter tomten och bebben utan klättrar på väggarna) och är bara såååå nöjd när jag tänker på min lilla son som föddes som mitt 6:e och sista barn. Jo han är minst, men var störst av dem alla när han föddes! Vägde 4165 gram, 54 lång och Theo ska han heta .