Lillen har hunnit bli 3 veckor och snacka om att jag känner mig som en Duracellkanin när alla barnen är hemma. Att de älskar sin lillebror går inte att ta miste på. Så fort de får tillfälle är de på honom och kramar, pussar, sjunger och nyper - mer eller mindre hårt beroende på vilket syskon som vill visa sin kärlek. Då gäller det att jag står bredvid och ser att allt går mjukt till. Direkt jag vänder ryggen till är det något annat syskon där, så jag springer mest fram och tillbaka i en väldig fart till hans babykorg. Att han blir älskad och kramad av många kan man lugnt säga.
Att det är skillnad på folk och folk blir man medveten om varje
dag. Medan lillebror blir kramad och pussad mer än han vill, blev
jag idag bespottad av 2-åringen när jag låg och torkade kiss från
toagolvet. Då kunde man verkligen tänka sig in hur Askungen måste
ha känt sig 
. Det är tacksamt att vara förälder.......... .
Snart dax att se Familjen Annorlunda. Barnens favoritprogram. Undrar just varför.....? Kan det bero på att de tycker att det är kul att se fler som är så många i familjen.
